Za-zen betyder ungefär "att sitta sig till inre stillhet". Genom kroppens stillhet, tystnad och mental närvaro kan vi närma oss stillheten och helheten i vårt innersta.
Sedan många år har vi i Sjukhuskyrkan erbjudit personal att komma och meditera en halvtimme 2 gånger varje vecka i vårt meditationsrum. I kyrkans liv har alltid vikten av en balans mellan bön och arbete (ora et labora) betonats. Vid sidan om den formulerade bönen har kristna sedan fornkyrkan praktiserat ordlös bön, kontemplation, för att nå stillheten bortom tankar och ord.
När jesuitmunkar kring förra sekelskiftet kom i kontakt med Zen-buddistiska munkar i Japan upptäckte de stora likheter i sitt andaktsliv och tog intryck av den japanska za-zen-metoden. Ur detta möte växte den meditaionsform fram som vi använder i Sjukhuskyrkan på Universitetssjukhuset i Örebro.
Ur ett kristet perspektiv innebär det att släppa taget om sig själv och sina egna tankar för att i öppenhet och tillit låta Guds kärlek verka i oss.
För mig har har meditaionsmetoden fördjupat bönelivet. Bön innebär närvaro mer än ord. Ord kan vi gömma oss bakom. Gud finns bortom orden. Gud behöver inte våra ord för att bli upplyst om läget. Gud ser till hjärtan. Det som finns innanför alla mina ord och tankar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar