Fear can hold you prisoner. Hope can set you free.
Det här är inte meningen att vara en filmrecension. Men tankarna går till den här fantastiska filmen från 1994 efter att ha föreläst för ett antal undersköterskeelever i Lindrande vård. Kopplingen mellan den fruktade fängelsemiljön och en oskyldigt dömd livstidsfånge med den palliativa vården för den svårt sjuke och döende patienten kan tyckas vara stor. Men i själva verket finns många likheter. En sjukdomstid kan vara som ett fängelse. "Det känns som om jag är fången i min egen kropp...det som är jag är friskt" sa patienten.
Den berömda cancerläkaren på Radiumhemmet i Stockholm, Loma Feigenberg (1977) pekar på fem förluster som den döende gör:
Förlust av kroppen
Förlust av kontroll
Förlust av identitet
Förlust av medmänniskor
Förlust av livsinnehåll
Nyckeln till frihet stavas Hopp. Men först måste man få tillåtelse att få sörja sina förluster. Sedan kanske hoppet kan bli den kraft som gör min tanke fri. Människan är så mycket mer än bara sin kropp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar