(foto: Bent Isacson)Hur sparar man minnen från det som har varit?
Frågan gör sig ibland påmind hos oss levande. I mötet med den som upplever sig ha förlorat allt - en livskamrat, en närstående eller en god vän som inte längre finns bland oss levande - förutom i minnet hos den som bär sorgen efter en stor förlust. Tomheten och ensamheten ekar i sorgens mörkerrum. Någon uttrycker rädsla för att glömma.
- Tänk om jag glömmer bort honom/henne...så att jag inte längre minns
hans/hennes ansikte...
I sorgen bor kärleken. Utan kärlek finns ingen sorg. I kärleken bevaras alltid minnet av den man älskat i livet. Var inte rädd för glömskan. Minnet bor i kärleken. Så länger vi älskar kommer vi också att minnas.
"Sorgen är det pris vi får betala för att vi älskar och uppskattar en människa. Sorgen är därför, trots allt, något positivt, hur obegripligt svår sorgen än kan vara att uthärda."
(Jerzy Einhorn)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar